En entusiastisk publik firade sin kyrkas 100-årsjubileum i söndags. Det var Stefanskyrkan i
Stockholm som fyllde jämnt, och jubiléet begicks bland annat med ett nyskrivet oratorium av en tidigare församlingsbo, i dag en av Sveriges främsta kompositörer: Carl Unander-Scharin.
Apostlagärning heter hans oratorium som kretsar kring kallelse och lärjungaskap. Ett spännande verk med vacker musik och intressanta musikdramatiska inslag där kören står i centrum och de allra yngsta körmedlemmarna, barnen, spelar en viktig roll. Det börjar med skapelsen, där kören (S:t Johannes kammarkör) gestaltar processen från kaos till kosmos, och med Jesaja (Sami Yousri) som förebådar Messias. Kören blir till sexvingade serafer i en uttrycksfull plastik, och barnkören får förmedla Herrens ord innan de springande samlas runt Jesaja och får symbolisera Herrens nåd, den nåd som låter ett barn födas.
I nästa del uppträder Jesus (Karl Rombo)i en gripande dialog med kören som leder fram till en vacker bild av saligprisningarna. Jesus talar till folket, som för hans ord vidare ut i världen. Och nu stiger Stefanos fram, verkets
huvudperson.K yrkans förste diakon och protomartyr. Likt sin mästare gör Stefanos under och tecken bland folket – tills hans
fiender anklagar honom för hädelse. I en temperamentsfull aria inför Stora rådet förebrår Stefanos (Olof Lilja) sitt folk för att ha förföljt och dödat så gott som
alla profeter. Han uppväcker därmed allas vrede, döms och avrättas efter ha med Apostlagärningarnas ord ha bett för sina
bödlar. Och nu börjar en svår förföljelse mot de kristna i Jerusalem. Församlingen skingras
över Judeen och Samarien – världskyrkan är född, berättar Evangelisten (Mikael Bellini).
Den sista delen är en förtröstansfull upplösning på dramat, med ord från Psalm 23. Lite som i den sammanfattande koralen i ett Bachoratorium låter tonsättaren kören förkunna hoppets, tillitens och Guds eviga närvaros evangelium.
Apostlagärning är ett gott försök att förena genrerna oratorioum och kyrkospel. På det stora
hela övertygar det, med en del raffinerade inslag i regi, koreografi och ljussättning och en fantasirik och verkningsfull orkestrering. Lyssna gärna när det sänds i P2 den 8 juni kl 19.30.
Musiken kan påminna om Lloyd Webber ibland, och någon gång kan tablåerna föra tanken till bilderna av familjelycka i något
nummer av Vakttornet. Men det mesta är originellt, kreativt tänkt och smakfullt gjort. Och premiärframförandet i Stefanskyrkan var konstnärligt på topp.