"Att föreställningen gjorde all heder åt såväl Stagnelius som alla inblandade i operans tillblivelse och framförande, det framgår av allt som sagts och skrivits. Stagnelius lever!"
Riddartornet
Vadstena-Akademien.
Musik: Carl Unander-Scharin. Libretto: Magnus Florin. Dirigent: Joachim Gustafsson. Regi: Nils Spangenberg. Scenografi & kostym: Johan Glaumann. Instudering: Lena Hellström-Färnlöf
Huvudroller: Mathilda Flink, Rebecca Hellbom, Frida Bergquist, Viktor Johansson
Medverkande från kammarmusikprogram och kammaroperautbildning vid Musik- och Operahögskolan, Mälardalens högskola.
Sorgligt spel med stora känslor
OPERARECENSION "Riddartornet" är ett sorgspel från den tidiga romantiken. Erik Johan Stagnelius skrev det 1821, samma år som Gamla teatern i Vadstena invigdes (!) Säkert skulle spelet kunnat framföras på just en sådan liten scen.
Nu var dock innehållet lite för brutalt, oanständigt och mörkt för den tidens Sverige.
"Carl Unander-Scharin fick sjunga i kulisserna på premiären för att Klas Hedlund hade sångförbud. Hedlund mimade. Hopplös scenkonst blir det även om utomordentlige C U-S sjöng vackert och uttrycksfullt efter att ha lärt sig partiet på en eftermiddag. Denna gång är det ett större parti som gått ner för räkning."
...passar utmärkt ihop, som i den kända duetten mellan Zurga och Nadir, ett operaörhänge som blev världskänt genom Jussi Björling och Robert Merrill när det begav sig. Jeremy Carpenter och Carl Unander-Scharin sjunger den med så mycket varsamhet och känsla att håret står upp i nacken.
•On the subject of dynamics, I think the singer does superbly - especially on the softer side. Whatever the singer's fach may be (leggiero?), it seems to fit the piece very well. All in all, a beautiful voice.
• I´ll tell you a bit about him. He is a Swede. But actually more famous for his own operas. (tenor-composer. A bit unsual.) His "King of Fools" is a Great opera.
“Carl Unander-Scharin makes me believe in the future of contemporary opera. He builds musical tension and resolution with equal parts of black humour – a sort of neo-romantic with a twist. But above all he has feeling for phrasing, a gift for any singer.”
“Unander-Scharin’s music is traditio- nal in structure in the form of arias, duets and ensembles. If his music is always singable, it is because he is a singer... the music is at times staggeringly beautiful, especially when it blossoms in the pure or- chestral sections.”
”The members of the small ensemble are all very talented actors, Mats Persson, for example, really makes the manager Tom Barker come to life. And also from a visual point of view The Elephant Man is scenically impressive.”
