"...Typiskt för Tokfursten var också att den lyckades berätta denna kontroversiella nutidshistoria utan att förlora operagenrens krav på tidlöshet."..."Tokfurstens inre världar får en stark gestaltning.
"Nio figurer i form av naturfenomen, människor, luftandar etc ger sig vokalt till känna till instrumentalt ackompanjemang av piano och synt. Rollistan besätts av nio sångare och recitatörer med en spännvidd från MA Numminen till Karl-Magnus Fredriksson."
"Ur ett elektroniskt iscensatt ljudlandskap lösgörs bildens särpräglade figurer i en serie sånger - alla präglade av en lika uppfinningsrik som starkt teatral melodik.
"Musiken till Figurer i ett landskap är till hälften elektronisk och med hjälp av ett sorts digital metamorfosteknik bygger den akustiska broar mellan sångare och instrument, kör och soli, scenrum och lyssnarrum. Ljudet rör sig i sid-, höjd-, och djupled, vilket skapar ett landskap som egentligen kan göras hus stort som helst i lyssnarens föreställningsvärld.
"Det kan aldrig vara till nackdel att en operatonsättare vet hur en sångstämma skrivs för att ta ut allt ur en välskolad röst. Å andra sidan utgör Unander-Scharin från sin egen erfarenhet av modern operasångarutbildning, som nog styrs mera av den moderna musikalens krav än av den klassiska bel canto-operans.
"Opera power, med eller utan lyftad knytnäve, är vad det handlar om."
"Och Unander-Scharin, som själv är sångare, låter verkligen sången få stå i centrum med rika tillfällen för Operahögskolans elever att exponera vokal personlighet och röstfärg.
"Unander-Scharins musik - väl om händertagen av Jonas Dominique och en handfull musiker ur Stockholms Nya Kammarorkester - är kärv och bygger på små celler som upprepas med en tilltagande intensitet.
Ska man se bara en operaföreställning i år måste det bli Hummelhonung på Vasan i Stockholm. Det är knivskarpt, oerhört njurbart och klart som gnistrande snö. Jag har aldrig sett operasångare så personliga, så självutlämnande och i så total avsaknad av manér. Äntligen fick Vasan en riktig fullträff!
Operan Hummelhonung är en imponerande föreställning som naglar fast åskådarna och förunderligt känsligt ansluter till stämningarna i Torgny Lindgrens roman, skriver Svds Lars Hedblad