Presscuts

En tredjedel av Sveriges befolkning har sömproblem, så det är ett angeläget ämne som tas upp i Carl Unander-Scharins nyskrivna Sömnkliniken. Här är det Isabella som har svårt att sova sedan något hänt henne när hon besökte sin före detta pojkvän. Hennes nuvarande man Gunnar försöker trösta henne och få henne att berätta vad som hänt men får inget svar.

Upphovsman är Carl Unander-Scharin (född 1964) som vid det här laget är en högst erfaren operatonsättare. Tidigare verk av dennes hand som vunnit uppmärksamhet är till exempel ”Tokfursten” och ”Loranga, Masarin och Dartanjang”.

Det uppstår starka laddningar i mötet mellan Alexander Ahndorils libretto och Carl Unander-Scharins musik till psykodramat Sömnkliniken. Det märks att de har försökt hitta nya sätt att berätta, nya sätt att kombinera ljud och bild, text och undertext.

Isabella lämnar sin man Jim mitt i natten för en annan man, Gunnar. Till elegiskt svepande stråkar, träblås och en kör som nynnar ”Inte vakna än”.

I och med att Göteborgsoperan anställer Unander-Scharin för att skriva ett nytt verk i operagenren har man visat på ett vällovligt intresse för att förnya operarepertoaren i Sverige.

Vilken riktning har ett ackord med skalans samtliga tolv –toner? Svaret är ingen; det är sig selv nok.

Nästa fråga: hur förhåller sig ett sådant tolvtonskluster till Gunnar Ekelöfs poesi, om svaret söks i boken Utflykter, där den för 100 år sedan födde skalden förklarar att det är spänningen mellan orden, inte orden själva, som ger poesin.

William Blakes drömmar och visioner förmedlade med 2000-talets musik och teknik. Det var ett fascinerande allkonstverk som utkristalliserades på Storsjöteatern i fredags.
- Jag förstod inte mycket men njöt hela tiden, sa en lyssnare efteråt.

Det är ingen tvekan om att lika okänd och ifrågasatt som den engelska författaren och konstnären William Blake (1757-1827) var under sin levnad lika känd är han i dag och anses som en mycket inflytelserik person både inom poesi och bildkonst. I flera av hans verk finns en närmast svårförståelig blandning av mytologiska bilder kopplade till den tidens verklighet av krig och elände.

När tillvaron blir övermäktig kan den stressade amerikanen lägga sig i ett så kallat Flotation spa för att transcendera sig bort på en bädd av saltlake. Men den som lägger sig inuti 2028 års eskapistiska kabin – vars namn är titeln på Carl Unander-Scharins enaktsopera – gör det inte i terapeutiskt syfte utan för att rädda den sista resten av mänskligheten.

"... ger sig Unander-Scharin i kast med sin hittills största komposition. Han träder fram i dubbla roller, som ljusstark sångare, och som precis tonsättare, inget överflöd och ej heller en övertygelsens hyllning till modern askes har präglat musiken".